Härliga vinter!!

Idag berättar jag i bilder eftersom bilder säger mer än 1000 ord…

Pga mitt icke så frekventa bloggande, vill jag redan nu passa på att önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt 2010!!

Oh yes, we are alive

Här har det inte varit överflöd av aktivitet den senaste tiden. Och inget har jag att skylla på heller, mer än bristande motivation.  Mörkret gör nog sitt till för fy sjutton vad detta är deprimerande. Glöm all hundträning utomhus i veckorna för här är i Ljungsbro är det långt till upplysta planer. Därför har herr Bagge inte haft så jättekul den senaste tiden. Vi har roat oss med lite target träning inomhus och långpromenader i skogen med apporteringsträning på helgerna men utöver det har han fått nöja sig med våra dagliga prommisar. Han verkar dock inte lida nämnvärt av det och jag tackar Gud för att vi har en sån bra dagmatte som ger honom långa promenader och lek så att han sover gott om nätterna när matte tappat lusten för allt vad träning heter.

Idag dock, är det helg och jag vaknade rätt tidigt. Husse han sover fortfarande i skrivandets stund men Doglas och jag har redan hunnit med ett ordentligt lydnadspass, det första på säkert ett halvår  :S. Och man kan säga att det märktes… Vissa moment sitter ju som ett smäck men tex Rutan hade han inte riktigt koll på längre. Det blev att backaa ett, två, tio steg för att han skulle få lyckas och så fort jag flyttade rutan blev han allmänt förvirrad. Nu har jag inte längre några tävlingsambitioner så det är inte hela världen utan vi börjar om helt enkelt. Rätt bra för mig som ogillar tävling för då kan jag träna på moment som vi redan är klara med tävlingsmässigt  Det var i alla fall riktigt roligt att träna igen, det tyckte både jag och Baggen.

För övrigt så planerar vi fortfarande för lillebror Bagge och diskuterar namn i oändlighet. Vi kan säga att husse och jag inte är HELT överens om vad Lillebror ska heta men det löser sig nog. Det är ju några månader kvar så vi hinner kompromissa klart. Vi har varit hos kennel Söklustens och hälsat på och vi gillade dem verkligen, både människorna och hundarna. Blivande mamman där, Chanelle, ville jag ta hem på studs för hon var världens goaste flattetjej! Hon charmade både mig och Marcus totalt. Men vi har ännu inte bestämt oss helt var vi ska köpa, vi har gillat alla vi varit hos och det är flera planerade kullar där jag verkligen gillar kombinationen. Så, det får bli lite magkänsla plus att det beror lite på när tikarna behagar att löpa. To be continued, ni lär få höra mer om man säger så….

Vi läntar till sommaren!

Baggens födelsedag

I dag är det 6 år sedan min älskade Bagge kom till världen. 6 år sen jag fick det där mailet som var så efterlängtat. De var födda och det fanns en hane till mig! Tiden har gått så fort. Han har växt upp från en odräglig slyngel till en klok farbror. Han har sina tics och konstigheter för sig ibland men överlag är han väldigt klok tycker jag. Min fine Bagge-gubbe <3 <3 <3

GRATTIS VÄRLDENS BÄSTASTE UNDERBARASTE HUND!!

Hemsk hemsk dröm

I natt drömde jag så hemskt. Vaknade med panik vid 5.30 och började stortjuta. Fast jag var vaken gick det inte att få stopp på det, vad otäckt det är när man inte kan bli kvitt känslan fast man är vaken och vet att allt var en dröm. Så vad drömde jag då? Jo, jag drömde att Doglas var hos mina föräldrar (som han ju varit den senaste veckan) och pappa och min bror skulle åka till veterinären med honom. Anledningen var att han legat död i två dagar!! :-O Jag fick sån fruktansvärd ångest av att han legat själv och inte blivit upptäckt och att jag inte varit med honom. Drömde att jag fick panik och bara skrek och skrek och inte visste var jag skulle tag vägen och så vaknade jag och då kom tårarna. Vidrigt var det och stackars Marcus förstod ingenting när jag började stortjuta mitt i natten. Tog över en halvtimme innan jag kunde lugna ner mig och somna om. Fy vad otäckt det var och nu när jag sitter och skriver här kommer tårarna igen. Min fina, fina Bagge!! Jag förstår inte vad jag ska ta mig till den dagen han är borta. Vill verkligen inte tänka på det men nu är ju tankarna igång… Ibland undrar man varför man utsätter sig för detta med att ha djur…

Hur tänkte de?

Jag är inte så mycket för familjeunderhållning på TV:n men det finns ett fåtal program som jag verkligen gillar att se. Nu har TV-kanalerna lyckas tajma det så att två av dessa går SAMTIDIGT, en på SVT1 och en på TV4. Programmen jag pratar om är Dansbandskampen och Körslaget (om ni inte förstod det ) Hur tänker de då? Dessa två program riktar sig ju till samma publik, nämligen såna som mig som älskar musik, dans och sång. Får världens beslutsångest, vet inte vad jag ska titta på?? Hur jag än gör kommer jag inte helt att kunna hänga med i fikasnacket på måndag. Såna här saker gör mig riktigt pissed off för hur i helskotta ska jag kunna få valuta för mina pengar jag betalar till 1. Radiotjänst 2. Telia,  för att kunna titta på TV. ÅÅÅÅÅÅÅÅh så störande!

På kennelbesök igen

Idag tog jag med mig Moa och Åskar till Sörmland och kennel Kvicksans. Vi skulle hälsa på Minna och Leo och träffa tiken Åska (nej inte Åskar) som ska paras till våren. Varken Minna, Leo eller Åska gjorde mig besviken, de var genomgoa allihopa. Baggen fick vara med också och vi fick möjligheten att tillsammans med Minna och Åska, Leo och Melker och två valpköpare vara med på Leos walk-up-träning. Kul att få lite arrangerad apporteringsträning för en gångs skull, det är varken jag eller Baggen vana vid tyvärr. Baggen skötte sig bra med tanke på hans förutsättningar men tyvärr tröttas han ju för snabbt. Det är bara att inse att han inte har alla anlag på plats men jag tycker han jobbar på bra och han är förstås det bästa matte har ändå! <3

De första två markeringarna var för svåra och jag fick ta tillbaka honom och kasta om. Överlag gick han för långt ut på markeringarna. Resten klarade han dock av fint och de sista var finfina. Det finns mycket att önska på många punkter (s.k förbättringspotential ) men eftersom vi inte tränar detta alls utan bara använder som aktivering så krävde jag inget av honom. Han har i alla  fall inga problem med stadgan och passiviteten, han satt eller låg lugnt vid min sida .

Det var väldigt trevligt att träffa nytt folk och nya härliga hundar. De bodde fantastiskt härligt, vilka underbara träningsmarker precis vid huset. Tänk om man fick bo så!!  Tack Minna och Leo för att vi fick komma och träffa er och vara med på träningen och tack sötaste Moa för ditt eminenta sällskap och dina kloka tankar om både ditten och datten

Bildblogg

Slutade skapligt idag för att hinna ut i den underbara höstsolen. Baggen och jag njöt i fulla drag!

Ett spår för Guld-Baggen <3

Är nyligen hemkommen från en hel helg i Rummemåla där vi firat Marcus mamma som fyllde 60 år. Vädret gav ju mer att önska men förutom det har det varit jätteskönt. Det är toppen med miljöombyte till bushen, där slappnar man verkligen av!!

Jag hade med mig blod och skank ner och tinade dem för att lägga ett viltspår. Vädrets makter var ju inte med oss som sagt men jag bestämde mig ändå för att lägga spåret. Det var misstag nummer 1. Nummer 2 var att jag inte rekat terrängen innan vilket gjorde att jag lade spåret över en bäck men där tog det slut pga ett fårstängsel. Inte bra…. Hur som helst så blodade jag på rätt bra pga regnet så att nåt skulle finnas kvar till Baggen att gå efter. Spåret låg i 17 timmar och under natten regnade det nästan oupphörligen. Eftersom det bara är andra gången han går ett öppenklass-spår så kan ju vem som helst inse att det inte skulle bli jättelätt…

Hur som helst, Dogge tog sig an spåret bra men tappade bort sig ganska efter bara några meter. Han ringade om och om igen och hittade till slut med lite stöttning från mig. Det var öppen hagmark där och blåste nåt kopiöst. Vidare gick vi in mot en lövskogsområde och en bäck. Över bäcken gick det bra men sen… Spåret gick längs med bäcken, mellan bäcken och stängslet och på sina ställen var det bara någon meter brett. På grund av vinden ville Doglas på andra sidan stängslet där vittringen var men det kunde han ju inte. Jag fick hjälpa honom till vidare tills fårstängslet var slut och vi skulle över bäcken igen. Här fick han återigen lite problem, jag vet inte varför här faktiskt men efter många ringningar var han på spåret och tuffade på bra. Jag skällde på mig själv för att jag gjort det så svårt för honom, det kändes inte alls bra,  men han jobbade på hela tiden och gav inte upp. På det sättet är jag jättenöjd, han kunde inte ha gjort det det bättre, däremot gav inte jag honom rätt förutsättningar… Dumma matte! På grund av alla ringningar och den oländiga terrängen så släppte jag linan och stod still flera gånger och lät honom ringa runt själv och så plockade jag linan när han var on track igen. Slutet av spåret gick han toppenbra och efter låång tid, säkert 30 min trots att spåret inte var längre än 500 m, så hittade han skanken och blev så lycklig. Jag lärde mig mycket på detta om att ge rätt förutsättningar och som tur är fick han lyckas till slut, duktiga Baggen! Nästa gång ska jag inte lägga spår i oväder…

Gräsänka

Ikväll är jag ensam hemma. Mackepacke tar med Doggebaggen till stugan för att hjälpa till med förberedelserna till svärmors 60-årsfest. Själv ska jag njuta av ensamheten? Efter en vecka i sjuksängen när jag varit helt ensam ser jag inte direkt fram emot att ha en hel kväll för mig själv. Vad sjutton ska jag hitta på när jag inte ens har en hund hemma???

Boooooooring

Fortfarande sjuk. Den där förbannade svininfluensan är minsann en segdragen historia. Igår tyckte jag att jag kände mig hyfsat pigg. Tog en dundertablett, inköpt i London, och kände mig som barn på nytt. Mamma och pappa kom förbi och vi åkte till Plantagen och köpte jord, lökar och blommor. Så det blev en heldag i trädgården, jättekul! Och fint blev det kan jag säga. Men ack, vad trött jag var sen. Det kändes som att nån kört över mig med ett tåg. Har sovit nästan 11 timmar i natt men känner mig fortfarande mörbultad. Hostan ger inte med sig heller utan retar gallfeber på mig. Är ju inte dödssjuk men känner att hela kroppen fortfarande är infekterad, varenda rörelse är jobbig.

 

Det kan vara skönt att vara sjuk nån dag och vila upp sig men detta är ju dödens tråkigt. Orkar ju inte göra nånting och nu har jag sett alla program av Lyxfällan, SOS Familj osv på TV3 play. Funderar på att börja se SATC från början igen, bara för att fördriva tiden…. Dogge tycker också att matte är en riktig tråkmåns, han skulle verkligen behöva ett ordentligt motionspass och ett rejält träningspass så han fick bli riktigt trött i både kropp och huvud. Funderar på att masa mig ut i skogen och lägga ett spår men jag vet att det nog straffar sig i morgon…